Detta är fjärde delen av berättelse om fabriken i Mölntorp och året är 1923

En disponent med ambitioner.
Verkmästare Gustaf Lundberg blev 1923 inte bara disponent och ansvarig för fabriken, han hade också ett inflytande i Säby kommun som medlem i kommunnämden. Till sin efterträdare som verkmästare utsåg han Carl A Eklund, född 1887 i Mellösa.
På initiativ av den nyutnämnde disponenten bildades 1924 Mölntorps Verkstäder AB, en självständig rörelse inom PLM koncernen, nu frikopplad från Kungsörs Bleckkärlsfabrik.

Gustaf Lundberg kom att få stor betydelse för fabriken och hela Mölntorp. Man kan förmoda att inget beslutades utan att man först konsulterade disponenten.
Gustaf Lundberg demonstrerade gärna för besökande tidningsreportrar det goda samarbetet med arbetarna. Vid den obligatoriska rundvandringen i fabriken kom man händelsevis förbi Alfred Danielssons arbetsplats. Alfred var fackets ordförande. Gustaf knackade honom på axeln och Alfred tog utan kommentar fram snusdosan och Gustaf tog en pris. Detta refererade reportern gärna i tidningen.

Ett samarbete med Avesta Jernverks AB lade 1926 grunden till kunskapen om hur man tillverkar detaljer i rostfritt stål, en erfarenhet som fabriken var bland de första i landet att tillägna sig.
Fabrikens tillverkning under 1920-talet kan delas upp i tre olika grupper:

* Smidesprodukter från Svallings tid, besman, borrar, strykjärn, yxor, m m

* Plåtpressningsdetaljer sedan von Unges tid, oljekannor, förtennade silar, skopor, hinkar m m

* Rostfria artiklar från slutet av 1920-talet, restaurang- och sjukhuskärl, köttråg, hinkar, kaffepannor m m


Utställningsmonter från 1924
1930 fick man diplom på Stockholmsutställningen

Vestmanlands Läns Tidning meddelade i
nummer 13 från 1931
FABRIKEN I MÖLNTORP EN 60- ÅRIG INDUSTRI MED UNGDOMLIG ENERGI.
Nya arbetsområden har sökts och vunnits. Oavbruten modernisering och utveckling.

Vidare framgår av artikeln att man tillverkade 6.000 besman per år, 25.000 silar samt delar till Volvo. Man hade 62 anställda. Ett 25- tal familjer hyrde bostad av fabriken.

I början på 1930- talet kom vi åter in i en lågkonjunktur. Den startade med kraschen på börsen i New York oktober 1929 och följdes av Kreugerkraschen 1932. Mölntorpsfabriken klarade sig trots allt ganska bra, mycket tack vare den framsynte Gustaf Lundberg och övergången till rostfria artiklar.
1935 hade man en omsättning på 735.000 kronor. 1936 gjordes betydande utbyggnader. Antalet arbetare var då 84. Året efter expanderade man ytterligare. Rostfria disklådor hade blivit en volymprodukt liksom kok- och sanitärkärl. Strykjärn och skopor fanns fortfarande kvar i sortimentet.


Fabrikens logo på Gustaf Lundbergs tid

Klistermärke från 1941

Det trogna arbetets högtid i Säby
1938 infördes två veckors semester i Sverige och söndagen den 2 oktober samma år blev en högtidsdag i Mölntorp . 24 trotjänare vid fabriken skulle belönas med Patriotiska sällskapets medalj för långvarig och trogen tjänst. Fyra medaljer i guld och övriga i silver.
Där var många som mötte upp för att hedra trotjänarna. Landshövding A. B. Gärde, styrelsen för PLM med bl. a. Oskar Laurin Malmö och bröderna Hamrin från Bleckkärlsfabriken i Kungsör.
Komminister Nils Hedlund inledde firandet med högmässa i kyrkan. Många av medaljörerna var medlemmar i Säby Manskör och dom fick även i dag vara i flitigt tjänst.
Inför middagen med tal, sång och leverop hade man förflyttat sig till Kvicksunds hotell och naturligtvis blev jubilarerna fotograferade.


Stående från vänster:
Giedeon Andersson, Alfred Danielsson, Johan Ohlin, John Falk,
Fredrik Strömbäck, Arvid Johansson, Henning Pettersson, Bernhard Nilsson, Carl-Verner Lundell, August Sandberg, Paul Björklund, Karl Eklund, Knut Andersson, Valdemar Strömbäck, Karl Renvall, Hjalmar Norberg, M Z Svensson,
Sittande från vänster:
Thure Ljung, Åke Ljung, Ernst Ljung, Gustaf Lundberg, Albin Larsson,
Ivar Larsson, Nils Larsson, Evert Lanebo

Chefskapet går från far till son


Gustaf Lundberg
Disponent Gustaf Lundberg hade tjänat fabriken i 35 år då han vid 76 års ålder lämnar den.
Han hade under sina år i Mölntorp belönats med två guldmedaljer och dessutom fått Vasaorden

Lars Lundberg

Lars Lundberg var född i Eskilstuna 1910, och blev bergsingenjör 1939. Han fick den första juli 1948 övertar chefskapet. Ingen lätt uppgift kan man förmoda efter sin progressive fader. Lars Lundberg hade en helt annan ledarstil. Han var "Du och bror" med sina medarbetare och umgicks på förtrolig fot med de flesta (läs tjänstemän). Han hade också en modernare syn på personalpolitiken. Företaget var bl. a. först i landet med att ordna s. k. personalkonsultationskurs.
Hur man bör uppträda mot varann i arbetet
Lars Lundberg var fabrikens ledare fram till 1978.
Fabriken är vid tiden för chefsbytet i ständig expansion och 1942 gjordes en betydande tillbyggnad av fabriken. Där började man nu att producera bensinfat. Under kriget hade man stora beställningar på faten. Som mest tillverkades 5.000 fat i månaden. God arbetskraft fanns men materialbristen var ständigt ett bekymmer, så bekymmersam att man slutligen tvingades lägga ner fattillverkningen. Stor fabriksyta friställdes då. Men den kom snart till pass
I Mölntorp tillverkades också rostfria diskhoar, som sedan sändes till PLM:s fabrik i Ulvsunda för montering i diskbänkarna. Nu flyttades Ulvsundafabrikens maskiner till Mölntorp. Med flyttade också fyra av dess anställda. 1948 hade man hela diskbänkstillverkningen under ett tak. Det året hade man en omsättning på 3,5 miljoner kronor och ett 150- tal arbetare.

En äkta Mölntorpare

Låt mig till slut presentera: en arbetare av den gammla stammen.
Alrik Emanuel (Manne) Nilsson. Född 1911.
Vi fyllda 13 år började Manne arbeta på Mölntorps Gård tillsammans med sin farfar Carl-Johan. Men fabriken hägrade och hans far Bernhard, talade med basen och som 15- åring började han arbeta vid fabriken med enklare arbetsuppgifter. Efter tio år var hans yrkesval för livet klart. Manne blev svetsare. Fackklubben, Mölntorps Idrottsklubb och Säby Manskör tog, förutom arbetet, Mannes generösa tjänster i anspråk.
Då Manne än i dag har ett gott minne har jag haft det stora nöjet att lyssna på hans berättelser om forna dagars Mölntorp och Säby.


Bild från 1976. Fabrikens ledning avtackar Manne efter 50- års anställning. Smörkärnan Triplex i bakgrunden

Fabriken under PLM:s ägand

Västmanlands Folkblad skriver den 14 november 1951.
Industrin i Mölntorp har planer på en större utbyggnad, en helt ny fabrik skall byggas i Kolbäck.
Under 1952 hade planerna blivit så konkreta att Knut Laurin, VD på PLM sedan 1942, hade 60.000 kvm kommunalmark på hand i Kolbäck. Byggandet kom dock aldrig till stånd utan utbyggnaden fick ske i Mölntorp.


Mölntorpsfabrikens utbyggnadsfaser

1969 sålde PLM mölntorpsfabriken till Gustafsberg VVS AB ett företag inom KF- sfären. Fabrikens yta var då på 7.500 kvadratmeter varav 2.400 utgjordes av lager. Antalet anställda ca 160 personer.
In på 1970- talet hade fabriken expanderat till omkring 200 anställda som tillverkade ca. 350 000 diskbänkar per år till ett faktureringsvärde av ca 35 miljoner kronor. (1948 var omsättningen 3,5 miljoner)
I februari 1985 hade den vikande byggkonjunkturen i Europa och därmed den hårdnande konkurrensen gjort det nödvändigt för Gustafsberg att drastiskt reducera arbetsstyrkan i Mölntorp. Från 123 anställda till 83.
1988 ombildades mölntorpsfabriken efter att Gustafsberg nu överlåtit 53 % av aktierna till en ny delägare. INTRA Gustafsberg Rostfria AB

Företaget ombildades återigen 1991. Dels försvann Gustavsberg som delägare, dels ändrades bolagsnamnet till Intra Mölntorp Aktiebolag.


Intra Mölntorp AB bildar tillsammans med fem andra företag, Intra-gruppen A/S. Deras affärs- och produktionsverksamhet är i all väsentligt diskbänkar och sanitetsprodukter i rostfritt stål. Namnet Intra kommer från latin och betyder: invändigt, inomhus.
Intra, kort historik.
Embryot till idag Intra återfinner vi 1946 strax efter andra världskriget.
En herre från Trondheim, Konrad Lassen, grundade då Tapas Fabrikker A/S. Tanken var att starta tillverkning av tapeter. Tillverkningen kom dock ej igång. Man fick ej ihop pengar till inköp av den nödvändiga tapet-mas-ki-nen.
Konrad Lassens smala lycka var att han var gift med Nanna Friberg, en flicka från Östersund. På så sätt fick han kontakt med en svensk firma som tillverkade tvättställ och andra artiklar i rostfritt stål. Med hjälp av den kontakten,
Claes Hallström, gjorde Konrad 1947 en omstart av firman, nu med annan inriktning.

Företagets nya namn blev Byggeartikler A/S. Där tillverkades till att börja med byggprodukter av galvaniserad plåt men man gick allt mer över till den Östersundsinspirerade rostfria tillverkningen. Företaget expanderade starkt genom åren på den Norska marknaden. Dels genom egen växtkraft dels genom uppköp av andra företag. 1988 köpte man in sig på den Svenska och Danska marknaden genom samgående med Gustavsberg i Sverige och Juvél i Danmark. 1994 etablerade man sig i egen regi i Polen och 1996 i Tyskland.

Intra idag.
Intrakoncernen hade 1997, vid sitt 50-åriga jubileum, 250 anställda och en omsättning av 300 miljoner norska kronor. I Mölntorp produceras nu ca 140.000 enheter per år. 80 procent av dessa går på export.

Till startsidan.   Top