Idrottsplatsen i Mölntorp

Mölntorps Idrottsklubb MIK bildades den 26 januari 1926.
MIK:s första träningsplats var i en hage, den s. k. Kvarnhagen som tillhörde Kungsladugården, och ligger strax intill Västerkvarn. Man fick också disponera ett gärde vid Ulfsta Gård.
År 1928 fick klubben ett arrendeavtal på Kvarnhagen och kunde då börja röja platsen från träd och stubbar samt täckdika och planera området. Allt skedde då utan maskinella hjälpmedel. Med frivilliga arbetsinsatser samt penningbidrag från bl. a. fabriken byggdes så hagen om till en riktig idrottsplats.
Löparbanan blev 380 meter lång med fyra banor i bredd. Sprinterbanan för bl a 110 meter häck hade sex banor i bredd. Banbeläggningen bestod vanligtvis av kolstybb men i Kvarnhagen användes krossat tegel från det nedlagda tegebruket på Mölntorps Gård. Förutom löparbana byggdes kast- och hoppbanor.
Man brottades ständigt med problemet att få ihop pengar till materialet som gick åt. Efter 18 års enträgna ansträngningar blev idrottsplatsen, inklusive en paviljong, officiellt invigd den 19 augusti 1945. Den högtidliga invigningen hedrades med närvaro av PLM- direktören Knut Laurin, från Malmö. Han höll också invigningstalet och slutade med orden: Må gräset aldrig gro på dessa banor.


Idrottsplatsen Kvarnhagen, Västerkvarn till vänster i bakgrunden

På vintern var bandy och skidåkning sporter, där idrottsklubben framgångsrikt deltog. Myren på Kyrkbygärdet var bandysektionens hemmaplan.
Innan man kunde komma igång med en bandymatch måste isen skottas ren från snö. Snöskottare erhöll fribiljett medan de andra fick betala 25 öre i entréavgift. Det fanns naturligtvis bara naturis att tillgå och förutom på myren spelade man på sjön Freden och på Hällbykärret.
Ett skidspår, en mil långt, hade snitslats i socknen. Där utövade man den klassiska åkstilen att förflytta sig på nederbörden.

Orienteringssektionen bildades 1934. MIK:arna toppade under en dryg tjugoårsperiod många tävlingar i mellansverige. Knut Andersson tog 3:dje pris och året efter 2:dra pris vid Svenska mästerskapen i orientering. För det fick han 1943 Vestmandlands Läns Tidnings pris, för länets bästa idrottsprestation. Knutte "Knoppen" var också en av förgrundsfigurerna i arbetet inom MIK.


Brottningssektionen bildades den 8 februari 1933.
Sektionen firade flera framgångar på 30- talet. 1935 tog Folke Tysk brons i mellanvikt på SM tävlingarna. Sedan kom en down period under 40- talet. 1950 började emellertid en ny generation träna brottning i paviljongen vid Kvarnhagen. Däribland bröderna Hals. 1957 blev Arne Hals svensk mästare i grekisk- romersk stil, mellanvikt. Brodern Bengt kom femma i samma klass.
Bengt och Arne Hals mottar gratulationer från landslagets tränare Preben Svedberg


Mölntorps Idrottsklubb MIK har i dag tre aktiva sektioner:
Brottning
Judo
Volleyboll / Beachball
Bandysektionen är för tillfället ej aktiv

Badhuset i Mölntorp
Ett kallbadhus med omklädningsrum, svikt och hopptorn byggdes i slutet av 1930- talet vid ån strax nedanför handelsboden.
Varje år anordnades där simundervisning i Mölntorps Idrottsklubbs regi. Höjdpunkten på sommaren var vid examen i simskolan eller simpromotionen, som det också kallades. Då var där stora sim- och hopptävlingar. Ett år hade man besök av den legendariske Arne Borg. Det mest uppskattade inslaget var förmodligen skämthoppen från hopptornet av följa John typ .

På 1940-talet och en bit in på 1960- talet fanns i anslutning till badet en mindre kiosk. Där kunde man bl. a. köpa cigaretten Boy, styckevis, den tidens ungdomsdrog.
I slutet på 1940-talet var det inte längre möjligt att bada i ån. Den hade blivit förorenad, dels av utsläpp från Sörstafors Pappersbruk, dels av det orenade avloppsvattnet från hushållen som nu började få vattentoaletter. Vattnet i kanalrännan var något bättre så där hoppade man i från bron ännu en tid.
Badhuset flyttades till Nergården och byggdes om till tvättstuga åt familjen Eskil Becker. På 60-talet flyttades badhuset ännu en gång, då till Övernäs. Där står det naturskönt, nu som sommarstuga.
Påpekas bör att sedan ett 20- tal år tillbaks kan man återigen bada i Kolbäcksån vid Mölntorp.


Kristid i Mölntorp och världen


Vi skriver år 1940
Den 9 april 1940 gick tyskarna in i Danmark och Norge. Sverige måste därför förbereda sig på det värsta. Runt om i landet, så ock i Mölntorp, var man tvungen att inrätta sig efter kristidsbestämmelserna.
Skyddsrum
Ett skyddsrum för arbetarna byggdes vid fabriken. Det byggdes så att det efter kriget skulle kunna utnyttjas som värmecentral med portvaktstuga i ovanplanet. Två andra skyddsrum byggdes i samhället, rymmande 40 personer var.

Brandkår
Samhället fick nu också en egen brandkår. Lars Lundberg var dess chef. Ett trettiotal mannar hade rekryterats bland arbetarna. Tillsammans med brandsprutan Albin blev man ett pålitligt team, utom vid ett tillfälle, berättar en som var med på den tiden:

Åskan hade slagit ner i prästgårdsladan i Säby. Säby-Erik på Säby Gård kallade på Albin och kompani. Snabbhet är a och o vid utryckning, hade man lärt sig. Vid det här tillfället gick det emellertid för fort. Vid en böj på vägen gick Albin över diket och ut på gärdet. Kolbäcks brandkår fick ensamma släcka branden.

Husbrandvakt
Både kvinnor och män utbildades i att gå brandvakt i händelse av krigsfara. Hinkar, hackor och andra attiraljer ingick i brandvaktstyrkan.

Sjuksamariter
I likhet med husbrandvakten utbildades de boende också för den här uppgiften.

Beredskapsvakt
Inkallade beväringar vaktade broarna och Västerkvarns kraftstation.

Handarbete
Kvinnorna sattes att sticka vantar, schalar, hjälmskydd, ansiksskydd m.m.

Föda
Myndigheterna uppmanade befolkningen att plocka nypon. Detta gav många en god extrapeng då det betalades 75 öre per kg vid inlämning av nyponen till handelsboden.

 

 

Till startsidan.   Top